Måleri

Materialen och teknikerna är många inom måleriet. Det finns flertalet vägar att gå för att nå ett uttryck i färg och form. De hittills äldsta funna målningarna är de s k grottmålningarna i Frankrike. Dessa är omkring 30 000 år gamla och föreställer bl a hästar, mammutar och noshörningar. Grottmålningarna förekommer över hela världen och i vårt land ser vi hällristningarna som den äldsta bildkonsten. Målarkonsten är omkring sex gånger äldre än skrivarkonsten. Så under mycket lång tid har människan framställt bilder, det är onekligen en lång tradition som vi konstnärer ska värna om men också utveckla. Betraktarens möte med ett konstverk står också i centrum.

Som konstnär tycker jag att allt skapande är givande men det är vissa tekniker som tilltalar mig mer än andra. De sätt jag har valt att framför allt uttrycka mig inom är måleriet och det textila mediet. Även om olja-, akryl-, akvarell- och temperafärg kommer från samma pigment (= färgpulver) så skiljer de sig från varandra när det gäller bindemedlets sammansättning. Pigmenten utvinns från mineral-, växt- och djurriket eller också har de ett syntetiskt ursprung. Jag målar i olja och tempera. De sista åren har jag dock gått över mer och mer till det sistnämnda därför följer en kortare presentation av just tempera.

Ordet tempera kommer av latinet ”temperare” och betyder blanda, förtunna, späda ut. Temperamåleriet har en lång tradition både vad gäller staffliarbeten och altartavlor.

Den tidiga temperatekniken var enkel men minutiöst noggrann. Bladguld användes ofta och det är även något jag gärna lägger in i målningarna. Ett utav temperans utmärkande drag är att skaparen kan använda många olika bindemedel vilket i sin tur gör att färgen kan användas på många olika underlag. Vanligast är dock papper eller kartong, trä, duk och mur. Äggoljetempera, vaxtempera och limtempera (gouache) är några exempel på olika temperablandningar.

Temperan beskriver jag ibland som intensiv eftersom den torkar så snabbt. Det är i detta avseende stor skillnad mellan tempera och olja. Temperan kan skrapas bort mycket lätt, den kan spädas ut med vatten och kan tacksamt blandas med andra tekniker vilket jag finner spännande. Jag skär gärna ut ett motiv i linoleum och trycker med temperafärg. Oftast köper jag färdigblandad färg men då och då arbetar jag med äggoljetempera. Äggoljetemperan är en färskvara och kan endast förvaras så länge ägget är färskt, givetvis i kylen. Övriga ingredienser är linolja, vatten och balsamterpentin eller dammarlösning. Blandningen, en s k emulsion rörs sedan ihop med ett pigment. Äggoljetemperan är oerhört slitstark och långvarig om den får torka rätt. De ämnen som finns i ägget och som är till nytta för måleriet är vitellin, fett och äggviteämnen. Ytan är mjuk, fin och det lysande skimmer som uppstår är mycket vackert. Många av de stora målarmästarna har använt sig av just äggoljetempera.

Linoleumtryck

Linoleumsnitt är en grafisk teknik. Ordet grafik är vidare ett samlingsnamn för ett antal tekniker som gör att man kan få fram likvärdiga bilder av ett original. Grafiken har en lång tradition och till en början gjordes originalet på sten, plåt eller trä medan det numera finns flera andra alternativ som ex linoleum. Linoleum var en gång i tiden det moderna golvbeläggningsmaterialet som ersatte skurgolven, men har med tiden även använts som ett konstnärligt arbetsmaterial.

Vissa av de grafiska teknikerna är mer komplicerade än andra då linoleumsnittet eller linoleumtrycket som det också kallas är en utav de enklare varianterna. Jag fascineras oerhört mycket av upprepningen av en form, den mångfald som visas i ett mönster. Efter att ha prövat de flesta grafiska tekniker finner jag att linoleumtrycket är spännande att kombinera med mitt måleri. Självklart klarar sig linoleumtrycket utmärkt i sig självt men som konstnär hittar man sina egna uttrycksmedel, sin egen stil. När jag använder linoleum i mina målningar trycker jag med temperafärg istället för med linoleumfärg.

Linoleumsnittet är ett s k högtryck. De ytor som ska ha papprets färg skärs bort. Man låter det som ska ha färg vara kvar, det skapas då en relief. För att skära i linoleummattan behövs kniv, håljärn och stämjärn. Vidare valsar man på färgen med hjälp av en gummivals. Originalet trycks och ger ett spegelvänt avtryck på underlaget som vanligtvis är ett papper. Jag gör även tryck på textil och måste då givetvis använda textilfärg. Till en början kan det vara lite ovant att hela tiden tänka spegelvänt men man vänjer sig, självklart tycker jag att det finns en utmaning och spänning i det. Leonardo da Vinci som
bl a målade Mona Lisa var en mästare på att arbeta spegelvänt, han kunde till och med skriva så.

Jag tycker att det finns en tjusning i linoleumsnittet då man kan variera uttrycken i själva trycken. Ett original som tillåts ha olika uttryck beroende på hur mycket färg som valsas på, formerna och färgerna runt omkring spelar också givetvis in.

Att trycka en form på en annan, lager på lager blir ett annat intressant möte. Linoleumsnitt används ofta i bildundervisningen vilket brukar vara mycket uppskattat.

Textil

Jag skapar med glädje även textila konstbilder. Att måla men framför allt trycka på textil är något som kompletterar mitt måleri mycket bra, en oerhört spännande kombination. Själva ordet textil är ett samlingsnamn för material och produkter framställda av textilfibrer. Ex. på detta är garn, spets, trikå, mattor, kläder och väv. Det är det sistnämnda, väv, som jag skapar mina bilder på. Ibland lägger jag även in garn och spets som en effekt eller en inramning.

Textilier tillverkas ofta genom vävning men också med metoder som stickning och virkning. Människans användning av textilier har en lång tradition, många av oss fascineras av textilier på ett eller annat sätt. En textilkonstnär arbetar med textilkonst, konsthantverk och/eller hemslöjd.

Tidigare handtryckte jag mest metervara, jag tryckte en speciell form flera gånger så att ett mönster bildades. Dessa tyger spände jag sedan upp på träramar så att de blev tavlor men ännu oftare blev det gardiner. Detta sker fortfarande men i mycket mindre skala, tyngdpunkten i mitt textila skapande ligger numera i den textila konstbilden.

Precis som i måleriet arbetar jag även här med färgfält och några specifika former. Jag bygger upp bakgrunden med hjälp av en rakel, pensel och/eller en roller. Formen, motivet, kan vara abstrakt eller föreställande. Jag trycker motivet med hjälp av en textilram. Ramen är av trä och försedd med en tunn silkes-, eller polyesterväv. Ramen förbereds på så sätt att den beskiktigas med en fotoemolusion. Motivet gjord som ex. en blyertsteckning, tuschteckning eller ett fotografi kopieras till overheadplast vilken läggs ovanpå ramen. Ramen och plasten belyses under en uv-lampa. Därefter sköljs ramen då hinnan (fotoemolusionen) som ej härdats av uv-lampan försvinner. Där är väven öppen och färgen kommer då att tränga igenom. Vidare lägger jag ramen på tyget, lägger i färg och använder därefter en rakel för att stryka färgen jämnt. Denna metod kallas för silkscreen, silkscreentryck eller screentryck.

Serigrafi är namnet på screentryck i konstgrafiska sammanhang. Det var amerikanska konstnärer som började använda screentrycket i slutet av 1930-talet. Screentryck är en hållbar metod, den har dock en relativt stor startkostnad.

Ibland trycker jag motivet med en schablon som är precis som screentryck en grafik metod. En schablon är en mycket användbar mall som används vid olika slags hantverksformer. Antingen skär jag ut schablonen i plast eller papper och vidare valsar eller duttar jag på färgen. Denna schablon är inte lika hållbar som den jag gör i textilramen.

Då och då skär jag istället ut ett motiv i en linoleumplatta och trycker med textilfärg. Jag väljer metod utifrån det uttryck, den form och känsla jag vill förmedla. Varje textilbild blir unik när metoderna ovan används.